Hälsningar från Zibuse i slutet av januari 2021

Trots att covidpandemins andra våg slår ofattbart hårt mot de fattiga i Pongola, fortsätter Zibuse och hans medhjälpare oförtröttligt att dela ut skolkläder och skor till barnen. Skolan startar om möjligt i februari, enligt de senaste beskeden. Hittills har skolorna varit delvis nerstängda, barnen har gått olika veckodagar osv, för att minska trängseln. Men skolorna försöker hålla igång i en eller annan form, för att de betyder så mycket för barnens och hela landets framtid.

Insamlingsarbetet påverkas förstås av att nästan hela Sverige gått på sparlåga under 2020. En och annan stor sponsor har varit tvungen att ta paus, men tack vare alla uthålliga enskilda givare kan vi fortfarande hålla igång de viktigaste projekten, som är själva stommen i insamlingsstiftelsens verksamhet.

Det innebär att vi fortsätter som förut med skolbarnshjälpen, där 450 barn får möjlighet att gå i skolan tack vare stödet från Sverige. För att om möjligt minska trängseln vid utdelningen försöker Zibuse ordna så att kläderna delas ut i omgångar till några i taget.

Bilderna från utdelningen är tagna den 21 januari 2021.

Samtidigt är det svårt att ta in hur pandemin drabbar området. Medan utdelningen av skolkläder och skor pågår ger Zibuse den här dystra bilden av situationen:  

En av mina äldre grannar avled nyligen i Covid-19. Hans fru som också är sjuk blev ensam och utan tillsyn. Jag kände mig värdelös och kunde inte göra mycket, men såg till att den avlidne blev hämtad.

Mamman till en annan av mina vänner begravdes igår och i dag dog samme väns fru. Många dödsfall har inträffat i mitt område. De flesta som blir sjuka dör efter några få dagar. Sjukhusen är rena dödsfällorna. Få eller ingen kommer tillbaka levande därifrån. 

Människor som redan är försvagade av andra åkommor och näringsbrist har förstås sämre motståndskraft. Det ryktas om vaccin, säger Zibuse, men något vaccinationsprogram har inte kommit igång, åtminstone inte för den här regionen.

Pandemin känner inga nationsgränser, som FN:s generalsekreterare António Gutteres sa nyligen, när han betonade det orättvisa i att de rikaste ekonomierna lagrar vaccin medan de fattiga har betydligt svårare att komma åt det. ”Ingen av oss är säkra förrän vi alla är säkra.” – Förenta Nationerna (unric.org)

Vi önskar all framgång åt det pågående arbetet med ett internationellt vaccinationsprogram som ska säkerställa effektiv och lika vaccintäckning över hela världen.   

Mitt i allt detta fortsätter Zibuse och hans medhjälpare med hjälparbetet.

 

Julgåvokort 2020

Julklappstips som gör skillnad!

Vi fortsätter traditionen med julgåvokort också detta ovanliga år och passar samtidigt på att vädja om fortsatt stöd till fattiga barnfamiljer i townshipet Ncotshane med omgivande byar utanför Pongola i Sydafrika. Nöden och matbristen har ökat i Covid-19 pandemins kölvatten. Svält är i många familjer ett större hot än Covid.
Kvinnan i svart på årets julkort är Gogo Mathe med sin familj på 15 personer. Några av barnen och en vuxen handikappad dotter saknas på bilden. Gogo Mathe miste sin man, som också var handikappad, för några år sedan. Stiftelsen har gjort det möjligt för flera av barnen att gå i skolan, för hela familjen att få det här huset och med jämna mellanrum få en säck med majsmjöl, som Zibuse (till vänster i bild) just delat ut.
 
Det är ni givare och stödjare som gör det möjligt för Zibuse och hans medhjälpare att hålla igång hjälpen.
Swisha din julgåva till 123 224 5041!
 
PS. Om du vill ha ett eller flera kort att ge bort, printa bilden eller skicka ett mail till info@nybergmazekastiftelsen.se så skickar vi direkt.

Anna-Karin var en biståndsarbetare utan gränser

Anna-Karin var en biståndsarbetare utan gränser. Vore det inte för Zibuse och kärleken så hade hon förmodligen lika gärna kunnat hamna i någon annan del av världen. Nu blev det nordöstra hörnet av Sydafrika.

Anna-Karin Nyberg var församlingsassistent i Onsala i mitten av 1990-talet. Det blev språngbrädan till
Zululand.

Läs mer i artikeln som fanns i senaste utgåvan av Onsala församlingstidning ”Kyrktuppen”
(klicka på bilden för större storlek)

Nyhetsbrev oktober 2020

Den 17 oktober (Internationella dagen för utrotande av fattigdom) 2020

Kära stödjare och givare!

Familjer svälter fortfarande i Pongola som en direkt följd av Coronapandemin, enligt Zibuses senaste rapporter. Väldigt många har förlorat sin arbeten och folk sover utomhus i långa köer i väntan på att hämta sina statliga bidrag på 350 rand. De flesta hänvisas till ett nytt datum nästa månad och får gå hem tomhänta. Många saknar identitetshandlingar och får inga bidrag alls.

Sådan är situationen för några de 250 familjer som under pandemin fått extra matpaket från Zibuses billaster med majsmjölssäckar, matolja och bönor.

Utan den hjälpen skulle dessa familjer haft mycket svårt att klara sig.  På bilden nedan ses Frida Mbata (i svart sorgeklädsel), nybliven änka, och hennes familj som tar emot en matsändning.

Coronarestriktionerna har lättat något, men regler om folksamlingar på högst 250 personer, avstånd, ansiktsmask, handsprit mm gäller fortfarande.

Skolbarnen går i skift olika veckodagar eller olika timmar av dagen. Tack vare ert fortsatta generösa stöd är sponsorbarnens antal oförändrat – 450.

Många föräldrar och andra anhöriga köade för skoluniformer till sina barn inför skolstarten i januari 2019.

Matutdelningen till skolbarn fortsätter i mindre grupper vid Stiftelsens center Isibani Sethu.

Informationsmötena med förtäring för äldre har pausats, men ska snart återupptas.

Fotbollstjejerna har börjat träna igen och ser fram emot matcher senare i år.

Landets vålds- och sexualbrottsstatistik är alltjämt bland de högsta i världen. En natt i september drabbades en av våra mottagarfamiljer av inbrott, rån och gängvåldtäkt. Familjen på elva personer – Gogo med döttrar och barnbarn, samtliga flickor, varav flera ingår i skolsponsorprogrammet – bodde ensligt utan grannar. Ett gäng okända män trängde sig in, stal mobiltelefoner och pengar och våldtog ett par av ungdomarna i tre timmar under pistol- och andra vapenhot mot samtliga. En 12-åring lyckades fly och gömma sig i den närbelägna floden, där hon stannade tills det ljusnade. Förövarna är ännu fria.

I detta nu byggs med hjälp av ert stöd ett nytt hus åt den svårt traumatiserade familjen, i släktingars närhet, med två rum och låsbar dörr, till en kostnad av 30.000 rand (ca 17.500 SEK). 

Nedan ses den attackerade familjen vid byggtomten. Kvinnan i svart sorgeklädsel är Gogo, familjeöverhuvud och nybliven änka.

Strax inflyttningsklart!

Hjälpen behövs mer än någonsin!

Varje insats är viktig, hur liten den än är. Insatserna riktas just nu dit de behövs mest, men basprogrammen fortsätter oförändrat med bl.a.skoluniformer till 450 barn och mycket annat.  

TACK för ditt fortsatta stöd!

Första boken om Anna-Karin och Zibuse

Efter mitt första möte med Anna-Karin visste jag att det måste bli en bok, hur lång tid det än tog.

TACK alla som bidragit med berättelser, brev, foton, information och, inte minst, uppmuntran och stöd!

Mitt engagemang i Insamlingsstiftelsen till Minne av Anna-Karin Nyberg Mazeka innebär inget samröre mellan stiftelsen och bokproduktionen, vare sig ekonomiskt, tekniskt eller praktiskt. Men när produktionskostnaderna är täckta kommer boken delvis att bidra till hjälpverksamheten. 

Alla andra dagar ska vi leva med undertiteln Vägen till Zululand från Skultorp
(ISBN 978-91-87297-49-6) är den första av tre delar och ges ut av Förlaget Selstam.se www.selstam.se

Den kan beställas från nätbokhandlarna Adlibris och Bokus, köpas över disk i bokhandeln (finns den inte så be dem ta hem) eller – i samband med eventuella träffar och föredrag post Corona – direkt av mig   margaretabremertz@telia.com  0708-67 43 99, 0304-411 67.

Orust i juni 2020
Margareta Bremertz


Sagt om boken:

En härlig skildring av Anna-Karin, ömsint och spännande! Jag lärde känna familjen under mina prästår i Skövde och kunde följa den under biskopstiden i Skara. Under dessa senare år medverkade jag till att Skara stift och Sydöstra stiftet i Södra Afrika, alltså KwaZulu Natal, blev varandras vänstift. Därför dubbelt intressant att följa Anna-Karin på vägar som jag själv färdats på i såväl bakkie som personbil med växelkrångel.

Lars-Göran Lönnermark, Biskop EM, fd överhovpredikant, Skara. 

Tidslinje

Ni givare har hittills gjort det möjligt för Zibuse och hans medhjälpare att åstadkomma fantastiskt mycket! 

2012 bildades Insamlingsstiftelsen. Följ tidslinjen på sidan ”Tillbakablick” och se hur hjälpinsatserna vuxit år från år – tack vare alltfler oförtröttliga givare. 

TACK för allt stöd och bistånd, hittills och i fortsättningen!

Nyhetsbrev juni 2020

Kära stödjare och givare!

Tack för all hjälp hittills!

Covid 19-pandemin påverkar allt och alla. Sydafrikas statistik visar dödsfall i en ojämn kurva som sicksackar upp och ner. Storstadsregionerna drabbas värst. Även om inte Pongoladistriktet (där Zibuse och Nybergmazekastiftelsen verkar) räknas dit så är nöden akut.

De fattiga drabbas hårdast, som alltid. Begreppet ”ekonomisk kris” mister sin betydelse i ett område där extrem fattigdom och massarbetslöshet ständigt råder. Nu hotar akut hungersnöd. 

Myndigheterna försöker begränsa smittspridningen genom att stänga skolor, tillåta resor enbart inom den egna provinsen, restaurangverksamhet enbart som take away, begravningar och andra samlingar enbart i små grupper, osv. 

De senaste rapporterna (juni) från Zibuse handlar om nedstängningar, ökat alkoholmissbruk, ökat våld mot kvinnor och barn och framför ökad matbrist. Människor är vana att leva ur hand i mun. De redan undernärda och försvagade blir lätta offer för alla sorters sjukdomar och infektioner, också annat än covid 19.

Kvartersbutiker med förnödenheter i Ncorshane township har tvingats slå igen och de som fortfarande har några slantar att handla för måste ta sig sju kilometer till fots, till någon av de få butiker som fortfarande fungerar i Pongola. Småföretagare kan inte betala hyran, säger upp anställda och slår igen. Människor som haft en liten inkomst från gatuförsäljning av egenodlade grönsaker mister sina kunder och ser sina varor ruttna och förstöras. Ansatser till nödhjälp har gjorts från myndigheternas sida, men ingen märkbar utdelning av mat till de mest behövande har hittills skett. 

Socker är normalt sett den största inkomstkällan för Pongoladistriktets vita farmare, med dagliga laster av sockerrör i skytteltrafik till sockerbruket från de omgivande sockerrörsfälten. Fattiga människor har alltid försökt komma åt sockerrören från det sju kilometer breda bältet av sockerrörsfält mellan staden och townshipet. Nu försöker alltfler barn och ungdomar överleva på att hämta sockerrör därifrån. Det söta innehållet som de tuggar och suger i sig från de skalade pinnarna är den enda födan för många. 

Zibuse liknar Pongola vid en tickande bomb som går mot en hotande svältkatastrof.

Hjälpen från insamlingsstiftelsen fortsätter, enligt sjöstjärnelegendens princip om att varje liten insats betyder något. Just nu omdirigeras insatserna dit de behövs mest, från fotbollsskjutsar och stormöten till mathjälp åt behövande barnfamiljer. Den vanliga, regelbundna utdelning av mat till skolbarn fortsätter också i större skala, till barn uppdelade på mindre grupper. 

Hjälpen behövs mer än någonsin!

TACK för ditt fortsatta stöd!

Tjejfotbollen växer

Åren 2018 och 2019 har gått i tjejfotbollens tecken. Satsningen på ledarutbildning sommaren 2018 har enligt inkomna rapporter från Zibuse slagit mycket väl ut.

Försök med tjejfotboll tidigare år har mötts av skepsis bland townshipets invånare. Många menade att tjejer inte kan spela fotboll, men framför allt var oron stor i detta område, där våld och sexuella övergrepp är mycket vanligt. Flickorna var alltför utsatta och sårbara när de skulle ta sig till och från träningar och matcher. Allt detta gjorde att tjejerna saknade självförtroende, mod och motivation. 

Men hindren har i stort sett undanröjts, tack vare ledarkursen, som genomfördes i samarbete med den svenskbaserade, internationella organisationen för tjejfotboll FdF, Futebol da Forca, www.futeboldaforca.com startade i grannlandet Mocambique på initiativ av svenskan Cecilia Safaee och har på några år vuxit över hela världen. Utöver själva fotbollsträningen läggs stor vikt vid självrespekt, självbestämmande och egna rättigheter som individ.

Mottot ”Yes, she can!” må låta som ett eko från gångna tider hos oss, men här är det högaktuellt och startsträckan är kort! När man väl ser möjligheterna går det undan. Oj, vilket drag det blev, inte minst på avslutningsdagen, då honoratiores från det lokala föreningslivet, kyrkan och kommunstyrelsen var närvarande. Många höll tal och lovordade satsningen på tjejerna och alla deltagare, fulla av entusiasm och nyväckt självförtroende, ropade slagorden i korus.

Många lådor med sportkläder och skor skickades till Pongola från Sverige och flera tjejlag kom igång. Några lag har blivit riktigt framgångsrika, vissa spelare så mycket att de flyttats till lag högre upp i serien. Tjejfotboll är inget nytt i Sydafrika, men ändå nytt för ett avlägset och fattigt township som Ncotshane. 

Vi fortsätter med stödet till de lag som startats som en följd av vår satsning, bland annat för att säkra trygga skjutsar till tjejerna, och återkommer med rapporter.

Stort tack till alla sponsorer som gjort denna satsning möjlig!